Köldmedier

Köldmedier finns i de flesta av dagens kyl-, frys-, värmepumps- och klimatanläggningar.  Ett köldmedium tar upp och avger värme eller kyla genom att gas förändras till vätska och tvärtom. CFC-, HCFC- och HFC är olika typer av köldmedier.

Utsläpp av köldmedier har en mer eller mindre negativ påverkan på atmosfärens ozonskikt och växthuseffekt. För att hejda denna negativa trend finns det internationella överenskommelser om att stoppa produktionen av ozonnedbrytande ämnen och minska användningen av ämnen som påverkar växthuseffekten. Samtidigt har Sveriges riksdag beslutat om en avvecklingsplan för dessa ämnen.

CFC: Från och med år 2000 råder användningsstopp för CFC. Undantagna är små enhetsaggregat på max 900 g CFC, vilka får användas på samma plats tills de tjänat ut. (Ett enhetsaggregat är tillverkat och kontrollerat på en fabrik och ska endast anslutas till el på platsen.)

HCFC: Från och med den 1 januari 2015 är det inte längre tillåtet att använda HCFC som arbetsmedium i en kyl-, luftkonditionerings- eller värmepumpsutrustning som är större än 3 kg.

HFC: Från och med den 1 januari 2015 gäller en ny EU-förordning (517/2014) för att minska påverkan på växthuseffekten. Olika HFC har olika stor påverkan på växthuseffekten så istället för att klassa ett aggregat efter hur många kilo HFC det innehåller ska det nu klassas efter köldmediets påverkan på växthuseffekten, så kallad global uppvärmningspotential (GWP). GWP och fyllnadsmängden räknas i sin tur om till ton koldioxidekvivalenter (CO2e).

Från och med den 1 januari 2015 fråntas utrustning med 3 kg eller mer kravet på periodisk läckagekontroll om de har mindre än 5 ton CO2e.

Utrustning med mindre än 3 kg men mer än 5 ton CO2e får däremot från och med den 1 januari 2017 krav på periodisk läckagekontroll.

Från och med den 1 januari 2020 ska användning av fluorerade växthusgaser med GWP på minst 2500 vara förbjuden vid service eller underhåll av kylutrustning med en fyllningsstorlek på 40 ton CO2e eller mer.

Alternativ till ovan nämnda köldmedier är exempelvis vatten, ammoniak, kolväten som propan och isobutan samt koldioxid. På vissa ställen kan även fjärrkyla installeras.

Vad gör Miljöskyddskontoret?
Miljöskyddsnämnden har tillsyn över anläggningar med en köldmediemängd som överstiger 10 kg. Miljöskyddskontoret granskar de årliga rapporterna om läckagekontroll, för att se att endast tillåtna köldmedier används och att anläggningen är i bra skick.

Kontoret tar emot anmälningar om installation av ny utrustning och har möjlighet att meddela förelägganden om tex försiktighetsåtgärder med stöd av miljöbalken.

Miljöskyddskontorets tillsyn kan också innebära ett besök på plats för att tex kontrollera aggregatens dokumentation. Dessutom sammanställs de rapporterade köldmediemängderna åt Naturvårdsverket.

För miljöskyddsnämndens tillsyn och granskning av kontrollrapporter och anmälningar tas en avgift ut (se taxa inom miljöbalkens område).

Tillhörande information