Foto på träd i Brunnsparken

9 Brunnsparken

Brunnsparken är en liten grön oas i en sänka i anslutning till Säveån. Parken anlades under 1820-talet som promenadpark för brunnsgäster, som kom hit för att dricka det hälsosamma vattnet från en källa i parken. 

Växter i parken

Brunnsparken är uppbyggd kring en dubbel allé med alar som går från det åttakantiga huset, som står över källan, ner till Säveån. Vattensystemet i parken påminner om att området en gång varit en slinga av Säveån. Under slutet av 1960-talet anlades vattenfall och planteringar som delvis finns kvar idag.

Området är sankt och en utmärkt miljö för fuktälskande växter. Även växter som föredrar sur jord, det vill säga med lågt pH-värde, trivs här. Ett exempel på det är rhododendron. Vallarna som inramar parken har tidigare utgjort strandbrinkar. Här växer bland annat björk, alm, ask, hägg, al och lönn.

I parkens centrala del där alallén växer finns även några lönnar, rönn, sälg och pil. På försommaren blommar sköldbräcka och smörboll nere vid strandslingan och senare på sommaren går ståndsen i blom. Strutbräken som är en frodig ormbunke trivs också här.

I sydvästra delen av parken finns ett vattenfall som kantas av perenna blommor. Norr om finns en plantering med azaleor, rhododendron och perenner.

Historia

Brunnsparken anlades under 1820-talet som promenadpark för brunnsgäster. Den intensiva brunnsverksamheten pågick från 1820 till 1860-talet och allmänheten hade då inte tillträde. Initiativtagare till Brunnsbolagets verksamhet, anläggningar och park var prosten Lars Petter Afzelius. Brunnsbolaget upplöstes 1918. Då öppnades parken för allmänheten.