Kompostering

En kompost sköter sig mest själv, men en del måste du göra. Avfallet ska du finfördela, så att det inte börjar ruttna inifrån, och lägg det i tunna lager i komposten. Rör om det översta skiktet och strö på täckmaterial. Ungefär en del täckmaterial till tre delar avfall. Täckmaterial kan till exempel vara sågspån, torrt flisat trädgårdsavfall, torra löv, barkmull, torvströ eller hackad halm. Du behöver ungefär 10-15 liter täckmaterial i månaden för ett hushåll. Lägg inte på för enahanda avfall. Ibland måste du röra om djupare ner så att nedbrytarna får luft. De behöver också fukt, därför kan du behöva vattna ibland.

I en traditionell kompost kommer olika typer av bakterier och svampar att bryta ner det organiska avfallet till vatten och olika näringsämnen. För att processen ska kunna fungera krävs tillgång till syre, kol (kolhydrater) och kväve (proteiner). Varje del kväve behöver ca 30 delar kol. Grönt avfall och matavfall är mycket kväverikt. Därför behöver du nästan alltid tillsätta kol. Genom att tillsätta torra löv, halm, träpellets eller sågspån tillför du kol i den form som komposten behöver. Det är också viktigt att du håller komposten lucker. Blir den för blöt kommer det in fel mikroorganismer och komposten ruttnar och börjar lukta. När materialet bryts ned frigörs också värme. Vid temperaturer runt 35-45 grader går nedbrytningen som snabbast. Om komposten fryser avtar aktiviteten hos organismerna och nedbrytningen avstannar.

Snabbast nedbrytning får du om du finfördelar avfallet. Ofta tar det sex månader innan det mesta av komposten brutits ner, men sen måste jorden ligga och eftermogna en tid.

Därför är det viktigt att ha ett fack eller en behållare där jorden kan ligga medan du fyller på nytt material i komposten. Nedbrytningen är klar när materialet känns som jord, luktar gott och lätt faller isär.

Om du komposterar hushållsavfall utomhus är det viktigt att inte skadedjur kan ta sig in. Kompostbehållaren får därför inte ha glipor eller hål som är större än sex mm. Det är en fördel att välja en isolerad behållare eftersom den har bättre förutsättningar att fungera året runt. En tumregel för att avgöra hur stor kompostbehållare du behöver är att räkna med en volym på 50 liter per hushållsmedlem. Det finns en rad olika behållare att köpa, men det går även bra att bygga din egen kompostbehållare.

Det är enklast är om kompostbehållaren har två fack, ett fack där du fyller på med nytt avfall och ett där innehållet får ligga och eftermogna och bli färdig kompostjord.

Du kan kompostera allt som är nedbrytbart, till exempel matrester, äggskal, kaffesump, teblad, krukväxter, blommor, blomjord, blött hushållspapper och kaffefilter.

Elda inte upp ditt trädgårdsavfall utan kompostera även det. Delar du kvistar och grenar i mindre bitar går komposteringen snabbare.

Behållaren bör inte stå i ett läge med stark sol då det torkar ut komposten. Halvskugga och lä för kalla vindar är en bra placering.

Det är en fördel om behållaren är lätt att komma åt, även när det regnar och är mörkt eller snön ligger djup. Komposten luktar normalt inte illa men den kan göra det t.ex. om man lägger i för mycket matavfall och för lite strömaterial. Tänk på att inte placera komposten så att grannar kan bli störda av eventuell lukt.