Hållbar trädgård

Klimatförändring har redan inneburit längre torrperioder, men när väl regnet kommer så regnar det ofta rikligt. Detta är ett mönster som förväntas bli värre. För dig som villaägare kanske detta innebär att gräsmattor torkar och att odlingar förstörs. När väl regnet kommer är marken så hård att regnet bara rinner av och skapar översvämningar i lågpunkter. Men tillsammans kan vi klimatanpassa våra trädgårdar.

Vill du läsa mer om hållbar dagvattenhantering, läs mer på sidan som handlar om dagvatten.

• Samla regnvatten från ditt stuprör i en tunna. Det finns olika sorters tunnor och stuprör som gör det enkelt satt samla vatten.
• På en del tunnor kan du sätta en kran så att du enkelt kan fylla din vattenkanna med regnvatten eller koppla en droppslang till kranen.
• Vattna på morgon eller kväll och inte på dagen, när vattnet avdunstar.
• Använd helst inte vattenspridare, särskilt inte på dagen eller när det blåser. Vattenspridare kan även bidra till svampinfektioner, ju längre en växt förblir blöt desto mer mottaglig blir den för infektion.
• Att vattna för hand är det mest hållbara ur vattenförlustsynpunkt, men om man är i behov av styrd vattning finns smarta bevattningssystem som dropp- och fuktslang eller rotvattnare. Droppbevattning sker genom en slang med anpassade droppmunstycken och med hjälp av en timer kan bevattning ske under en bestämd tid. Det innebär mindre vattenförlust än med vattning med vattenspridare.
• Vattna hellre mycket och sällan än lite och ofta. Att vattna ofta och för lite åt gången kan leda till att växterna utvecklar ett allt för ytligt rotsystem. Vattnar man istället mer sällan men i större mängd kommer vattnet tillräckligt långt ner i marken för att växten ska kunna utveckla ett kraftigt och djupt rotsystem. Eftersom en stor del av vattnet vid ytan går förlorad pga. avdunstning behöver växter med ytligt rotsystem vattnas oftare än de med djupt rotsystem.

Fördelar med regnvatten

• Växterna föredrar regnvatten framför dricksvatten!
• Du minskar vattenräkningen och sparar på vårt värdefulla dricksvatten!
• Du minskar dagvattenpåverkan, sänker flödestopparna och bidrar till minskad översvämningsrisk.
• Du minskar föroreningen av våra vattendrag

Att vattna en gräsmatta kräver mycket vatten så ur ett hållbarhetsperspektiv rekommenderar vi att man låter bli det. Om gräsmattan blir torr och gul repar den sig ofta på hösten, då man kan hjälpa den med dressjord och gräsfrön om det behövs.

• Avled takvatten ut i rabatt eller gräsmatta.
• Använd grus, gräsarmering, plattor med öppna fogar eller anlägg planteringsytor istället för att hårdgöra marken. Hårdgör inte hela parkeringen, gör istället hjulspår och behåll gräs eller grus runtom så att regnvattnet kan infiltrera i marken.
• Vattnet rinner neråt. Använd lågpunkterna i trädgården eller skapa en sänka och gör en regnrabatt eller en damm.

Viktigt!

• Kontrollera alltid att vattnet kan infiltrera i marken utan att skapa översvämning eller fuktskador på ditt eget hus eller på grannens fastighet.
• Ta alltid hjälp om du är osäker.
• Gröna och grusade ytor etc. minskar uppkomsten av dagvatten och bidrar till grundvattenbildning. Du begränsar också skador till följd av extrem nederbörd och torka.

• Redan vid planeringen av trädgården kan man ytterligare spara på den kommande vattenförbrukningen genom att placera de mest torkkänsliga växterna i nersänkningar eller i områden som får vatten från sluttningar eller stuprännor när det regnar. Man kan också skydda de mest vattenkrävande växterna från blåst genom att placera torktåliga växter i norr och väster om dem för att göra ett vindskydd.
• Gruppera växter med liknande vätskekrav tillsammans.
• I rapporten i-tree Sverige, kan du läsa om alla fördelar och nyttor som träden bidrar med i samhället.
• Plantera inte träd i direkt anslutning till avloppsledningar. Träd med speciellt aggressiva rötter såsom pil, poppel och platan innebär en extra stor risk för problem.
• Undvik invasiva arter
• Plantera vid rätt tillfälle. Höst och sensommar är den rätta tiden att plantera häck, träd och så gräs på. När solen inte är så het krävs mindre vatten för att få en bra grund till nästa års gräsmatta.
• Förbättra jordstrukturen, en luftigare jord håller vatten bättre än en hård och kompakt jord. Genom att tillföra organiskt material till jorden ökar vätskeansamlingen och växterna kan ha tillgång till det längre.
• Täckodla för att minska avdunstningen.
• Välj rätt växt för platsen, använd med fördel gamla kulturväxter
• Använd frön och växter med ursprung från Sverige, gärna lokalproducerat.
• Minska användning av gödsel- och bekämpningsmedel. Gödningsmedel och bekämpningsmedel använder energi vid produktion, förpackning och transport. Ogräsmedel genererar fler koldioxidutsläpp än något annat bekämpningsmedel.

• Växter och träd suger upp regnvatten och på så vis minskas dagvattnets påverkan och risken för översvämning motverkas.
• Växter och träd renar även luften och bidrar med svalka under heta sommardagar.
• Ett fullvuxet träd kan dricka flera hundra liter vatten en varm sommardag.
• Genom att odla ätbart så bidrar du till att minska växthusgasutsläpp. Den mat du odlar i trädgården kräver väldigt lite energi.

Ska du fixa ett cykelförråd, en carport eller en friggebod? Passa då på att anlägga ett grönt tak. De är vackra och suger upp en del av regnet. Gröna tak är även bra för humlor, fjärilar och andra nyttoinsekter och kan fungera som isolering eller bullerdämpning.

Anläggningsmetoden går ut på att ta hand om det överskott av regnvatten som kommer vissa perioder. Då leds vatten från taket vidare ut till en nedsänkt rabatt som är uppbyggd på ett sätt som kan ta hand om det, med växter som tål fuktig jord men även perioder av torka. I samband med regnrabatten kan man också dämma upp och få en liten damm.

Regnvattnet kan tas om hand direkt, den biologiska mångfalden gynnas och det blir väldigt vackert med såväl växterna som vattnet.

Det handlar om att planera långsiktigt genom att plantera rätt växter på rätt plats, till exempel torktåliga växter på väldigt soliga ställen. Det innebär att man skapar rabatter som efter 3–5 år, då växterna är väl etablerade, i princip klarar sig utan vattning. Jorden ska vara väldränerad men också kunna buffra vatten, och därmed inte torka ut.

Perennrabatter hittar en balans över tid som gör att de klarar torka bra. Med ettåriga växter är det annorlunda, till exempel grönsakerna i köksträdgården. Satsa på en svett- eller droppslang som långsamt avger vatten. Täckodling är en utmärkt metod, men har man mycket sniglar kan det vara omöjligt. Försök mixa växter med olika höjder, i samma bädd kan man blanda exempelvis grönkål, morötter och tagetes som hjälper till att skugga och bevara fukt i marken.

Genom att så eller plantera naturligt förekommande växter som är rika på nektar och pollen i din trädgård eller innergård kan du också gynna en hel rad insekter som lever av den nektar och pollen som blommorna ger. På köpet blir skörden från fruktträd och bärbuskar bättre.

Genom att öka arealen blommande gräsmarker i tätorterna gör vi en stor skillnad för många insekter, men även för andra djur. Läs mer på sidan Blommande gräsmattor. Har du tur så flyttar även en ovanlig växt in på din äng. På så vis gör vi tillsammans stor nytta för många arter. Då många pollinerande insekter gynnas får du på köpet även en bättre skörd av frukt och bär. Njut av din blomsteräng!

Spara någon del av trädgården som får vara fri och naturlig. Skapa egna ekosystem genom att bygga insektshotell, lägga ut sand för bin, sätta upp fågelholkar, spara lövhögar under buskarna i trädgården så att igelkotten kan bygga ett sommarbo, anlägga en damm för salamandrar, grodor och trollsländor är några bra sätt att gynna biologisk mångfald.

Städa inte för noga, låt lite löv och växtdelar ligga kvar i rabatten, det gynnar mikroorganismer, bidrar med näring och en täckt yta minskar tillväxten av ogräs.

Blottad sand och grus lagrar värmen från solen och blir varmare än områden täckta av växter. Partier med bar sand, grus eller torr jord utnyttjas därför även av många värmekrävande småkryp för att de ska få upp kroppstemperaturen. Många vildbiarter kräver sandiga miljöer då de bygger sina bon i sand. En sandbädd ska då vara minst 40 cm djup.

Varma och soliga dagar kan du se en livlig trafik av bland annat fjärilar, bin och trollsländor som slår sig ner på den uppvärmda sanden en stund och sedan flyger iväg när kroppstemperaturen har höjts. Genom att skapa några öppna sandytor gör du en stor naturvårdsinsats för många insektsarter, varav många är viktiga pollinatörer för våra bärbuskar och fruktträd.

Starta en kompost och producera din egen jord. Egen kompost är en utmärkt jordförbättrare, samtidigt som du minskar behovet av att köpa jord. Om du köper jord, fråga gärna efter torvfri jord, eftersom brytning av torv påverkar klimatet och den biologiska mångfalden negativt. Genom att kompostera och återvinna ditt organiska avfall spar du tid, onödiga resor och pengar. Dessutom får trädgården den bästa tänkbara jordförbättringen! Många djurarter trivs i komposten och den kan användas både för övervintring och boplats av djur som igelkott, kopparödla, maskar och andra smådjur av olika slag. Komposten är en egen livsmiljö med hög mångfald av arter som utför ekosystemtjänsten (nedbrytning) helt gratis. Det finns flera olika tekniker för kompostering, särskilt för mat- och hushållsavfall.

Död ved kommer i många former och egenskaper, allt från stående döda träd (högstubbar, torrakor, trädruiner) till liggande död ved (lågor). För en mängd olika arter är den döda veden livsviktig. För vissa arter är den döda veden föda medan den för andra är en boplats, växtplats eller fungerar som ett skydd under vinterdvalan. Det är viktigt för den biologiska mångfalden att död ved i olika grad av nedbrytning finns tillgänglig. Träd och grova grenar som fallit eller som måste beskäras eller fällas gör störst nytta om de får ligga kvar så hela som möjligt på platsen. Om det inte passar att lämna hela träd och grenar just på den plats du är kan du kapa upp stammarna och grenarna och samla ihop dem i en hög, en så kallad faunadepå. Om det inte passar att placera faunadepån just där trädet togs ner kan du placera stammar och/eller grenar på ett mer passande ställe. Fördelen med en faunadepå är att du kan fylla på med död ved och träddelar allt eftersom. Då förser du de växter och djur som lever där med material i olika nedbrytningsstadier hela tiden, samtidigt som du slipper köra bort veden.

Flera små insektshotell är bättre än ett väldigt stort eftersom risken för spridning av svamp och parasiter är stor i stort. Även djupet är viktigt, allt från 10 till 25 centimeter fungerar men över 15 centimeter är att föredra. Ett ordentligt tak på hotellet är viktigt så att det håller sig torrt.

Bomaterial

• Vedträn av lövved. Vedträna ska vara kluvna eftersom de då får färre torksprickor.
• Även andra träbitar eller riktigt torr barrved fungerar. Träet får inte vara
• impregnerat. I träet borras hål i olika storlekar, 1,5–12 mm i diameter. Det ska vara mer av små hål än stora.
• Borra hålen så djupt det går och borren tillåter. Det är viktigt att hålen inte
• blir flisiga eftersom binas vingar då kan skadas, så använd en vass borr.
• Ihåliga strån och grenar som bambu, vass, gräs, fläder, druvfläder, hallon och björnbär.
• Se till att det finns en “nod” på baksidan av varje strå så att det endast finns en öppning. Spara lite av strået eller grenen bakom noden för att skydda mot extrema temperaturer.
• Tegelstenar med hål.
• Kottar lockar till sig rovinsekter som tvestjärtar, nyckelpigor och spindlar som hjälper till att hålla efter oönskade gäster i trädgården, men gynnar inte pollinatörer.

Fjärilsholkar kan fyllas med grova barkbitar, så att det bildas fickor och mellanrum där fjärilar kan gömma sig.

För att hjälpa fåglar att hitta bra boplatser kan du bygga eller köpa en fågelholk. Utöver den vanliga typen av fågelholk som passar de flesta gäster finns det flera olika typer av skräddarsydda holkar beroende på vilken fågel du vill ha som gäst. Holkarna kan även användas för övernattning av de fåglar som stannar kvar över vintern. Använd inte tryckimpregnerat trä och måla helst inte holken då målarfärg innehåller mycket kemikalier som kan vara skadliga för fåglarna. Man kan även sätta upp fladdermusholkar.

Utvecklingen av LED-tekniken har inneburit att trädgårdsbelysning blivit alltmer tillgänglig och populär. Utomhusbelysning i trädgården kan upplevas som både tryggare och mysigare, men belysningen kan påverka många arter negativt.

Hur påverkar belysning djurlivet?
Olika arter påverkas på olika sätt av artificiell belysning i trädgårdar, parker och andra grönområden. Belysning orsakar problem för insekter, fåglar, grodor och däggdjur. En effekt är att belysningen attraherar vissa insekter och fåglar. Insekterna stannar ofta kvar i ljusets sken och blir utmattade och dör efter många timmars flygande runt ljuskällan. Det är även ganska vanligt att fåglar krockar med upplysta byggnader och i vissa fall dör eller skadar sig vid kollisionen. Belysning kan även skapa barriäreffekter, eftersom djur inte vågar passera upplysta områden. Belysning kan även öka halterna av stresshormoner, vilket påverkar dygnsrytmen och immunförsvaret hos djuren. För paddor, som reproducerar sig i mörker kan reproduktionstiden förkortas varje natt om dammen ligger i närheten av belysning.  Detta kan påverka mängden yngel som produceras.

När du funderar över belysning kan du börja med att ställa grundfrågan om belysningen är nödvändig. Om svaret är ja är nästa steg att fundera över hur du kan göra anpassningar för att påverka djurlivet så lite som möjligt.

Välj LED-lampor utan UV-ljus
Använd LED-lampor utan UV-ljus, det vill säga lampor med enbart vitt ljus. Lampor med en UV-komponent lockar till sig 54 procent fler nattfjärilar än en LED-lampa med enbart vitt ljus. Det är ofta svårt att hitta information om en viss lampa sänder ut UV-ljus. Ett råd är att använda lampor med varmvita toner. Att använda lampor med låg ljusstyrka begränsar de negativa effekterna på djurlivet. Välj därför så låg ljusstyrka som är möjligt för behovet. Du kan även fundera över om du ens behöver vitt ljus. Många däggdjur reagerar mindre på rött ljus, så där det är möjligt kan du välja belysning i det spektrat.

Rikta belysningen
Ett bra alternativ är att rikta ljuset nedåt och ha ljuskällor som inte sprider ljuset åt många håll. Detta minskar den negativa påverkan av belysning. Undvik exempelvis allmänbelysning och uppåtriktade lampor då det påverkar framförallt nattflyttande fåglar, fladdermöss och insekter negativt. Fasadbelysning kan vara vackert, men kan som exempel få fladdermöss att överge sina kolonier i byggnaden. Undvik även starkt ljus riktat så att det reflekteras på blanka, plana ytor, eftersom en del insekter kan tro att det är vatten och lockas att lägga sina ägg på den reflekterande ytan.

Belys bara den tid det behövs
Koncentrera användningen av belysningen till perioder då belysningen verkligen behövs. Till exempel är belysning viktigare under vintern än sommaren, så försök att begränsa belysning under sommarhalvåret när behovet är mindre eftersom nätterna då inte är så mörka. Att koppla rörelsedetektorer, en timer eller köpa lampor med inbyggt skymningsrelä hjälper till att minska tiden då lamporna är påslagna. För djur som attraherats till en lampa ”bryts förtrollningen” när lampan släcks och de får då en möjlighet att flyga vidare. En rörelsedetektor är därför en bra lösning för många arter.