Social hållbarhet
I Alingsås inkluderas arbetet med social hållbarhet såväl i folkhälsoarbetet, arbetet med mänskliga rättigheter, som i arbetet med hela Agenda 2030 och bedrivs processorienterat och långsiktigt.
Vad är social hållbarhet?
När man idag pratar om folkhälsa är det omöjligt att inte samtidigt prata om begreppet social hållbarhet. Ett socialt hållbart samhälle är ett jämställt och jämlikt samhälle där människor lever ett gott liv med god hälsa, utan orättfärdiga skillnader. Kort sagt, ett samhälle med hög tolerans där människors lika värde står i centrum, vilket kräver att människor känner tillit och förtroende till varandra och är delaktiga i samhällsutvecklingen.
Historia
Social hållbarhet har sitt ursprung i Brundtlandkommissionens rapport ”Vår gemensamma framtid (Our common future)” från 1987. Läs rapporten här. I rapporten definieras hållbar utveckling som ”en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”. Brundtlandkommissionen betonade att hållbar utveckling inbegriper såväl ekonomiska som ekologiska, sociala och kulturella aspekter.
Sedan Brundtlandkommissionen släppte sin rapport har Sverige arbetat aktivt med hållbar utveckling i olika former och med olika fokus, på alla nivåer i samhället.
Agenda 2030 och FN:s globala mål
I september 2015 antog FN Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling. Agenda 2030 är en utvecklingsagenda som består av 17 globala mål samt 169 delmål. I agendan tas ett helhetsgrepp kring hållbar utveckling och man betonar att de tre olika perspektiven (se bilden ovan) är lika viktiga och ömsesidigt beroende av varandra.
Social hållbarhet är av avgörande betydelse för det demokratiska samhället
och är helt nödvändig ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Ett socialt
hållbart samhälle tål påfrestningar, är anpassningsbart och förändringsbenäget
(resilient).
För att social hållbarhet ska bli relevant bör det tydligare definieras och
omsättas i praktiken utifrån de behov och förutsättningar som kan finnas på
lokal, regional respektive nationell nivå. Kommuner, regioner och staten bär
alla, genom sina offentliga åtaganden ett stort ansvar för
samhällsutvecklingen. Näringslivet, civilsamhällets organisationer och akademin
har också viktiga roller.
En förutsättning för social hållbarhet är att det råder en samsyn kring vad
ett välfärdssamhälle ska erbjuda och att det som erbjuds:
- tillgodoser alla människors grundläggande behov och att de mänskliga rättigheterna säkerställs
- bidrar till att alla människor är inkluderade – oavsett kön, utbildnings- och inkomstnivå, social status, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, bostadsort, sexuell läggning, könsöverskridande identitet och uttryck, ålder och funktionsnedsättning
- anpassas och utformas utifrån de grupper som har störst behov.
(Källa: fritt efter Folkhälsomyndigheten.se)
Läs mer
Internt arbete med Agenda 2030