Markmaterial, pollare, räcken och staket

Stadens golv har stor betydelse för upplevelsen av stadsmiljöns orienterbarhet, karaktär och kulturhistoriska sammanhang. Markmaterialets fysiska uttryck, taktila känsla och hur det samverkar med angränsande material, fasader och detaljer definierar stadsrummets status och funktion.

Gult trähus på kullerstensgatan Drottninggatan i Alingsås centrum.
Stensatt gata med upphöjd trottoar, Drottninggatan.

Ett golv som är funktionellt och tillgängligt för så många som möjligt är en förutsättning för stadskärnan som levande mötes- och handelsplats. Ett golv som är vackert och som samspelar med sin närmiljö kan förhöja upplevelsen och intrycket av stadsmiljön som helhet.

Många av stadskärnans gator är lika breda och har liknande utformning, men nästan varje gata har sin egen karaktär och funktion. Olika detaljeringsgrad i markbeläggningen förstärker skillnader och bidrar till att hålla samman stadskärnan.

Ett vanligt staket kräver normalt inte bygglov om det har 50 % genomsiktlighet och inte är högre än 120 cm. Men du behöver oftast bygglov för att bygga ett plank eller en mur.

Läs mer om staket, murar och plank

Övergripande riktlinjer

  • Basen är svensk natursten, i första hand Bohusgranit som är en mycket hållbar sten för nordiskt klimat. Bohusgranit är mjuk i färgtonen vilket gör att den samspelar fint med fasaderna i stadskärnan.
  • I den mån det är möjligt ska begagnad sten återanvändas.
  • Importerad sten ska i möjligaste mån undvikas med hänsyn till miljö och etik.
  • Tillgängliga gångstråk ska utföras med längsgående släta granithällar.
  • Särskilda platser och frekventerade stråk ska tillgänglighetsanpassas i största möjliga mån i relation till det kulturhistoriska sammanhanget.
  • Beläggningar i exempelvis korsningar och passager ska anpassas efter juridisk innebörd. Före, i och efter passage ska det vara samma material.
  • Ursprungliga äldre staket, plank och murar ska i första hand bevaras och renoveras.
  • Form, material och kulör ska anpassas efter omgivning och bebyggelse.
  • Räcken och pollare ska vara enkla men eleganta i sin utformning för att passa in i både gamla och nya miljöer. Smide ska lackeras svart RAL 9005.
  • Utformning och färgsättning av staket och plank ska uttrycka en samhörighet med den tillhörande byggnaden.
Tillgängligt gångstråk på Torggatan i Alingsås stadskärna.
Tillgängligt gångstråk på Torggatan.

Typgator för stadskärnan

Standardgatan för stadskärnan, typgata A, är en helt stensatt gata med tillgängliga gångstråk på upphöjda trottoarer. Utformningen har en hög detaljeringsgrad helt i natursten och samspelar fint med stadskärnans byggnader och kulturmiljöer.

Typgata B, gångfartsområden, är stadskärnans mest frekventerade stråk och ska utformas med hela gaturummet i samma nivå. Gatorna sätts helt i natursten och ska utformas med en möbleringszon för att underlätta för människor med synnedsättning.

För mindre frekventerade gator, ofta belägna i stadskärnans östra och västra ytterområden, ska en enklare detaljeringsgrad tillämpas i gaturummet. På typgata C stensätts de upphöjda trottoarerna medan körbanan asfalteras.

Karta över stensättning i Alingsås stadskärna utefter tre olika typgator.
Målbild över stadskärnans stensättning av gator.

Särskilda gator, platser och stadsrum

I stadskärnan finns en handfull stadsrum, parker och stråk med särskild dignitet och karaktär. Dessa platser tillåts, med utgångspunkt i stadskärnans basnivå, att ha sina egna uttryck för att förstärka den lokala karaktären. Platserna inkluderar Stora torget, Lilla torget, Kungsgatans gågata, Museiparken, Järtas park, Åmanska parken och stadens cykelbanor.

Utformning av dessa särskilda gator, platser och stadsrum har gjorts, eller ska göras, med egen utredning. Utformningen kan frångå, men ska förhålla sig till, stadsmiljöprogrammets allmänna och övergripande riktlinjer. Tillgängligheten ska vara hög.