Problematisk skolfrånvaro

Har du ett barn som har svårt att komma till eller vara i skolan? Den här informationen är riktad till dig som är förälder till barn i skolåldern och handlar om hur du kan bemöta ditt barn om det har svårt att komma till eller vara i skolan.

Det viktigaste mötet, illustration. En fullföljd skolgång är en av de främsta skyddsfaktorerna för barn. Närvaro i skolan har visat sig ha en direkt koppling till skolresultat; ju mer barnet är i skolan desto större chans är det att nå gymnasiebehörighet och så småningom komma ut i arbetslivet.

Att trivas och ha en genomgående hög närvaro i skolan ger även en positiv effekt på den psykiska hälsan och den sociala situationen senare i livet. Forskning visar att det är viktigt att uppmärksamma närvaroproblem tidigt och negativa konsekvenser kan uppstå redan vid 10-20 procents frånvaro från skolan, oavsett frånvarons orsak. Det är cirka en till två dagars frånvaro varannan vecka.

Forskning visar vidare att frånvaro ofta leder till mer frånvaro och det är av stor vikt att bromsa en begynnande frånvaroproblematik i ett tidigt skede.

Exempel på risksignaler att vara uppmärksam på

Barnet uttrycker negativa känslor i relation till skolan. Exempel på detta kan vara oro eller ångest, att barnet känner blygsel, rädsla, irritation, ensamhet eller skam.
Känsla av stress (t.ex. prestationskrav i skolan eller tillsammans med andra elever).
Återkommande fysiska bekymmer, såsom exempelvis huvudvärk, magont eller svårigheter att somna kvällen före skoldagar.

Exempel på konsekvenser av problem med närvaro i skolan

Saker du kan göra för att stötta ditt barn att gå i skolan

Förmedla en positiv bild av och prata gott om skolan med ditt barn.
Var engagerad och visa intresse för ditt barns skolgång och visa särskilt intresse för de delar av skolan som inte handlar om prestation och betyg.
Skapa fungerande rutiner hemma och se till att ditt barn har en god dygnsrytm.
Uppmuntra och stötta ditt barn att delta i fritidsaktiviteter.
Stötta ditt barn till att gå till skolan om det inte är sjukt. Det är viktigt att utreda eventuella somatiska orsaker till fysiska besvär/sjukdomar, men tänk också på att magont och huvudvärk även kan vara ett tecken på oro och ångest.
Om ditt barn känner oro eller ångest, stötta ditt barn att hantera den. Kom ihåg att varken ångest eller oro är farligt och behöver inte betyda att barnet har det dåligt i skolan. Undvikande av skolan tenderar att förvärra ångesten på längre sikt.

Om barnet ändå inte går till skolan

Upprätthåll regelbundna rutiner hemma som liknar en vanlig skolvecka och var tydlig med barnet om att det är för att hjälpa barnet att så småningom återvända till skolan.
Samarbeta med skolans personal tidigt. Ju tidigare desto bättre, då ju allvarligare ett barns problematiska skolfrånvaro blir, desto mer resurser, tid och professionell hjälp kommer det att behövas.
Uppmuntra och stärk det som fungerar kring skolan. Bekräfta och beröm barnets ansträngningar att närma sig skolan.
Kom ihåg att förändring kan ta tid och tålamod. Ett bakslag behöver inte betyda att det inte går framåt.